Samisk vilja

RSÄ yttrar sig över alliansens sameförslag

Lars-Nila Lasko — Thu, 03 Dec 2009 21:15:18 +0000

Regeringskansliet,

103 33 Stockholm

Yttrande över Ds 2009:40 ”Vissa samepolitiska frågor”

Riksorganisationen Same Ätnam (RSÄ) får härmed avge yttrande över Ds 2009:40 ”Vissa samepolitiska frågor”. Yttrande har beslutats i RSÄ:s styrelse.

RSÄ:s yttrande

RSÄ yttrar sig endast över de frågor som berör alla samer. De frågor som specifikt berör rennäringen (rennäringsfrågor) får RSÄ hänvisa till rennäringens intresseorganisationer SSR och Renägarförbundet.

Numrering i riksorganisationens yttrande följer kapitelnumreringen i departementspromemorian.

Remissbehandling

Regeringskansliet har inte skickat ut departementspromemorian på remiss till ett stort antal samiska huvudorganisationer vilket RSÄ ser som beklagligt. Regeringskansliets förfaringssätt inverkar menligt på demokratin och resulterar i att en stor del av det samiska folket och samiska intressen inte kommer att höras om departementspromemorians innehåll.

Departementspromemorians tillkomst utan samisk medverkan

Under ett decennium har ett stort antal statliga utredningar gjorts om samerna med ett stort antal förslag.

I likhet med Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser Riksorganisationen Same Ätnam att regeringen utrett fel saker och på fel sätt. Riksorganisationen Same Ätnam saknar en helhetssyn på samerna, med förslag som tar ett helhetsgrepp och involverar samerna i processen att skapa hållbara lösningar som rör det samiska samhället.

I likhet med Justitieombudsmannen (JO) anser Riksorganisationen Same Ätnam att större hänsyn i utredningsarbetena borde tagits till hela det samiska folket.

Nuvarande regering tillsatte en arbetsgrupp mellan allianspartierna i syfte att utarbeta ett gemensamt förslag över de statliga utredningsbetänkandena i samefrågor. Riksorganisationen Same Ätnam beklagar att regeringen inte involverat representation av det samiska folket i förslagens utformning. Jämlikt FN:s Urfolksdeklaration och målsättningarna i FN:s Urfolksdekad om Partnership skall förslag som berör ett urfolk utarbetas i samarbete med respektive urfolk. Åtminstone borde, enligt Riksorganisationen Same Ätnam, kontinuerliga överläggningar skett med Sametinget innan förslagen i departementspromemorian lades fram. Nuvarande förslag över samerna i departementspromemorian har således lagts fram utan samisk medverkan vilket Riksorganisationen Same Ätnam djupt beklagar.

4.3 Samebyarnas verksamhet (s. 66ff)

Promemorian föreslår att ”En sameby ska kunna ägna sig åt annan ekonomisk verksamhet än renskötsel. Denna verksamhet får dock inte stå i strid med renskötselns intressen.”

Riksorganisationen Same Ätnam ställer sig positiv till förslaget i promemorian. Breddning av samebyarnas verksamhet skapar möjlighet till ny verksamhet och nya företag samt därmed nya arbetstillfällen. Majoriteten av det samiska folket lever inom sameområdet utan att vara medlem i sameby. Möjligheter till utökad verksamhet för samebyarna ökar också möjligheten för samer utanför samebyarna, liksom för övrig befolkning, att kunna få arbete inom en sameby. Därmed ges större möjligheter för det samiska folket, liksom för övriga, att kunna fortsätta bo och leva på hemorten.

4.3 Medlemskap i sameby (s. 66ff)

Promemorian föreslår att ” Alla samer med ursprung från samebyn jämte make eller sambo samt barn har rätt att antas som medlem i sameby. Rätten att jaga och fiska liksom rätten till skogsfång inom byarna förbehålls medlemmarna som bedriver renskötsel med egna renar. Frågor om medlemskap i samebyn prövas av Sametinget. Regler om röstning efter renantal ska gäll endast frågor om renskötseln, jakt och fiske.”

Riksorganisationen Same Ätnam ställer sig positiv till idén om en öppen sameby.

Enligt RSÄ är detta ett historiskt förslag. Den samiska majoriteten ställdes utanför samebyarna genom 1928 års renbeteslag och 1971 års rennäringslag innebärande att många samer idag lever i utanförskap.

Samtliga Sametingspartier och Sametinget har ställt sig positiv till förslag om öppna samebyar.

Riksorganisationen Same Ätnam menar dock att förslaget inte är godtagbart. Jakt- och fiskerätt för alla samer utgör en folkrätt jämlikt FN:s urfolksdeklaration. Enligt promemorian innebär medlemskap i sameby inga rättigheter. Enligt promemorians förslag är det fråga om medlemskap i en organisation där medlemskapet endast är formellt och utan innehåll. Man kan då fråga sig om förslaget verkligen får den effekt som var syftet med förslaget. I vart fall befarar Riksorganisationen Same Ätnam att det inte blir någon rusning till samebyarna. Det är till och med tveksamt om någon medlemsansökan kommer att lämnas in. Åtminstone borde förslaget ha innefattat någon rättighet av något slag även i begränsad form.

Riksorganisationen Same Ätnam får uttala en viss tveksamhet till promemorians förslag om rätten till medlemskap RNL 43§ (s. 20) ”Rätt till medlemskap har den som är same som kan härleda sitt ursprung på faderns eller moderns sida till samebyn eller till sameby som tidigare förvaltat renskötselrätten inom byns byområde…” Sameby inrättades 1972 genom en ny rennäringslag och ersatte de tidigare lappbyarna från 1920 års renbeteslag. Många samer förlorade sin anknytning till lappbyar redan 1928 och andra till samebyar 1972. Om medlemskap knyts till begreppet sameby kan detta ges tolkning att det är fråga om anknytning till ett område för tiden efter 1972. För att inte tolkningsproblem skall uppstå vid rennäringslagens tillämpning bör det i förarbeten eller lagtexten klargöras att det gäller anknytning till ett samebyområde.

Riksorganisationen Same Ätnam ställer sig positiv till att Sametinget avgör medlemskapet vid överklagan enligt förslaget.

5.4 En svensk konsultationsordning (s. 100ff)

Riksorganisationen Same Ätnam ställer sig positiv till promemorians förslag till ett ökat inflytande för Sametinget i beslutsprocessen. Detta ligger också i linje med Sveriges internationella åtaganden vad rör urfolk. Riksorganisationen Same Ätnam vill dock åminna att andra länder som exempelvis Norge, Danmark och Finland går avsevärt längre när det gäller konsultationer med urfolk. I Norge föreligger exempelvis en plikt för alla myndigheter att konsultera Sametinget när en samefråga behandlas. I Finland åligger det Finska Riksdagen att höra Sametinget före beslut fattas i samefrågor. Riksorganisationen Same Ätnam anser således att förslaget hade kunnat gå avsevärt längre än vad som nu är fallet.

ILO 169 m.fl. centrala frågor för samerna

Riksorganisationen Same Ätnam konstaterar att promemorian inte tar upp ett flertal statliga utredningsförslag som exempelvis Sveriges anknytning till urfolkskonventionen 169.

I dag har ett stort antal länder i världen ratificerat ILO-konvention 169 om urfolk. Sverige är det enda land i Skandinavien som inte ratificerat konventionen innebärande att Sverige inte längre framstår som ett föregångsland i mänskliga rättigheter.

Promemorians övriga frågor

Som framförts ovan får Riksorganisationen Same Ätnam hänvisa till rennäringsorganisationers yttranden vad avser promemorians förslag som enbart rör rennäringen.

Framtida sameproposition till riksdagen

Riksorganisationen Same Ätnam föreslår

att departementspromemorian ”Vissa samepolitiska frågor” läggs till handlingarna

att regeringen förhandlar med Sametinget vilka samefrågor för hela det samiska folket som bör utredas,

att regeringen tillsammans med Sametinget därefter till riksdagen lägger fram en sameproposition.

Riksorganisationen Same Ätnam,

Lars-Nila Lasko

Ordförande

Urbana samer i centrum

Lars-Nila Lasko — Sat, 24 Oct 2009 19:10:32 +0000

De flesta samer bor i städer och tätorter som alla andra folk på vår jord. Same Ätnam har antaget ett av de mest omfattande samepolitiska programmen för urbana samer ”I städerna vill vi samer bo”. Nu är det upp till andra organisationerr och Sametingspartier att också sätta målsättningar vad de vill göra för samer i städer!

Sametingspartiet Jakt- och Fiskesamerna svarar Same Ätnam

Lars-Nila Lasko — Wed, 08 Apr 2009 10:36:18 +0000

Sametingspartiet Jakt- och Fiskesamerna svarar Same Ätnam

Den 17 maj 2009 är det Sametingsval och 9 partier ställer upp i valet. Som enda samiska huvudorganisation ställer Same Ätnam 5 frågor till alla Sametingspartier. Svaren är en vägledning till RSÄ:s 1 400 medlemmar.

Svaren har gets av Sametingspartiet Jakt- och Fiskesamernas (JoF) partiledare Håkan Jonsson.

Sametingets fördelning av kulturbidrag

Same Ätnam har under de senaste två mandatperioderna i Sametinget fått sin budget nedskuren från 850 000 till nuvarande 150 000 kr, samtidigt som en enda organisation fått höjt sitt organisationsbidrag till 3,6 miljoner kr. Detta samtidigt som Same Ätnams verksamhet och medlemsantal ökat. Same Ätnam undrar om ditt parti kommer att föra en mer rättvis fördelningspolitik?

Sametingspartiet Jakt- och Fiskesamerna svarar Same Ätnam:

Demokrati och jämlikhet är en av våra viktigaste frågor. Därför anser vi självklart att organisationsmedlen skall fördelas efter antal medlemmar och verksamhet. Man måste också ta hänsyn till att breda medel till olika intressesektorer och därför bör medölen fördelas på ett annat sätt. Sameätnam bör därför få mer medel, liksom LSS, medan SSR bör få minskade anslag.

Parlamentariskt beslut om Sametingets placeringsort

Same Ätnam har under de senaste åren framfört önskemål av placering av Sametingsbyggnaden tas i Plenum och inte i tingets styrelse. Vad anser ert parti?

Sametingspartiet Jakt- och Fiskesamerna svarar Same Ätnam:

Självklart skall plenum besluta om var en ev. sametingsbyggnad skall planeras.

Samebarn, samisk ungdom och samisk framtid

Ett av Same Ätnams prioriterade mål är samebarn och samiska ungdomar. Vad kommer Ert parti att göra för de unga samerna?

Sametingspartiet Jakt- och Fiskesamerna svarar Same Ätnam:

En viktig sak för unga samer är möjligheten till studier och möjlighet till arbete. Rent generellt måste sametinget bidra till att fler unga samer skall kunna bo och verka i sina traditionella bosättningsområdena.

Urbana samer

De flesta samer bor i städer och tätorter som alla andra folk på vår jord. Same Ätnam har ett av de est omfattande samepolitiska programmen för urbana samer ”I städerna vill vi samer bo” liksom det var tema för 2008 års landsmöte. Vad kommer Ert parti att göra för de urbana samerna?

Sametingspartiet Jakt- och Fiskesamerna svarar Same Ätnam:

Rätten till land och vatten för alla samer är Jakt- och fiskesamernas viktigaste fråga. Alla samer- oberoende bostadsort, kön eller yrke skall alla samer äga en grundläggande rätt till land och vatten som traditionellt innhafts av samer. Detta är en grund för att vi alla samer skall kunna upprätthålla våra traditioner och seder som är förknippade med rätten till land och vatten.

Fiskesamer

Same Ätnams landsmöte 2009 har temat ”Samiskt Fiske”. Vad kommer ert parti att göra för fiskesamerna?

Sametingspartiet Jakt- och Fiskesamerna svarar Same Ätnam:

De samer som levt på eller lever på jakt och fiske måste prioriteras. Olika former av näringsstöd och ökade möjlighter till kombinationsnäringar såsom turism måste stödjas. Ökat stöd till slöjden, gårdbruket och övrig näring kopplat till samisk är för övrigt viktiga inslag i Jakt- och fiskesamernas politik

Sametingspartiet Samerna svarar Same Ätnam

Lars-Nila Lasko — Sun, 05 Apr 2009 21:26:45 +0000

Svaren har gets av Sametingspartiet Samernas partiledare Anders Kråik.

Sametingets fördelning av kulturbidrag

Sametingspartiet Samerna svarar Same Ätnam:

Vi kommer att se över kulturrådets bidragsgivning med fokus på att få till stånd en rättvis fördelning av kulturmedlen.

Parlamentariskt beslut om Sametingets placeringsort

Same Ätnam har under de senaste åren framfört önskemål av placering av Sametingsbyggnaden tas i Plenum och inte i tingets styrelse. Vad anser ert parti?

Sametingspartiet Samerna svarar Same Ätnam:

Att beslut ska underställas sametingets fullmäktigeförsamling. Därefter har Sametingets styrelse att rätta sig efter plenums beslut

Samebarn, samisk ungdom och samisk framtid

Ett av Same Ätnams prioriterade mål är samebarn och samiska ungdomar. Vad kommer Ert parti att göra för de unga samerna?

Sametingspartiet Samerna svarar Same Ätnam:

Vi vill stärka ungdomsverksamheterna ekonomiskt. Vi vill medverka till att stötta ungdomarnas behov.

Urbana samer

Sametingspartiet Samerna svarar Same Ätnam:

Partiet har för det första uppfattningen att vi ogärna katagoriserar samer. Vi anser att samer var än man väljer att bo är samer. Det kanske framgår tydligast av partiets val av partinamn.
Den kompetens som finns hos samer som bor utanför våra traditionella områden är viktiga att ta till vara.
Partiet vill verka för att språket kan bibehållas och att alla samer hjälps åt för att stärka det samiska samhällets olika politikerområden. Vi anser att samhörighetskänslan med att tillhöra ett urfolk och känna sig behövd är viktigt för att stärka identiteten. Annars är partiets politiska målsättning att skapa förutsättningar för samer att bo kvar inom sina kulturella områden, men världen förändras och politiken med den för att samer ska känna att man har en gemenskap att tillhöra ett folk. Att ilo-konventionen 169 ratificeras och att arbetet med Nordisk samekonvention färdigställs samt att ur-folksdeklarationen inplementeras för att stötta alla samers utveckling.

Fiskesamer

Same Ätnams landsmöte 2009 har temat ”Samiskt Fiske”. Vad kommer ert parti att göra för fiskesamerna?

Sametingspartiet Samerna svarar Same Ätnam:

Vi kommer att verka för alla samers rätt utifrån varje intresses specifika förutsättning.

Sametingspartiet Albmut svarar Same Ätnam

Lars-Nila Lasko — Thu, 02 Apr 2009 21:22:42 +0000

Den 17 maj 2009 är det Sametingsval och 9 partier ställer upp i valet. Som enda samiska huvudorganisation ställer Same Ätnam 5 frågor till alla Sametingspartier. Svaren är en vägledning till RSÄ:s 1 400 medlemmar.

Sametingets fördelning av kulturbidrag

Sametingspartiet Albmut svarar Same Ätnam:

-Detta är en central fråga för Albmut. Med vårt perspektiv ger vi inte riktlinjer eller värderingar av samisk kultur och verksamhet. Vi vill inte omsätta kulturella ideal i politik, och ska inte berätta för andra samer om hur de ska uttrycka sin kultur och historia, och värdera dem i olika nivåer. Vi vill istället fördela medel, utan sådana hänsynstaganden, till organisationer, konstnärer, dansare, författare med flera och låta dem berätta för oss om sin historia, kultur och vad de göra vill med sin framtid.

Verksamhetsstödet ska ges på objektiva grunder. Vi måste dock trygga rennäringsorganisationernas arbete. Detta gör vi genom att de organisationer som har uttalad rennäringsverksamhet, erhåller ett visst grundstöd via Främjandeanslaget. För den andra verksamhetsdelen söker alla organisationer på lika villkor.

Parlamentariskt beslut om Sametingets placeringsort

Same Ätnam har under de senaste åren framfört önskemål av placering av Sametingsbyggnaden tas i Plenum och inte i tingets styrelse. Vad anser ert parti?

Sametingspartiet Albmut svarar Same Ätnam:

Same Ätnam har under de senaste åren framfört önskemål av placering av Sametingsbyggnaden tas i Plenum och inte i tingets styrelse. Vad anser ert parti?

-En sådan stor fråga ska självklart avgöras i plenum, eller genom folkomröstning.

Samebarn, samisk ungdom och samisk framtid

Ett av Same Ätnams prioriterade mål är samebarn och samiska ungdomar. Vad kommer Ert parti att göra för de unga samerna?

Sametingspartiet Albmut svarar Same Ätnam:

-Vi måste arbeta på rikspolitiskt plan för att skapa realistiska förutsättningar för ungdomar att leva och bo kvar i sameområdet. Det är en mycket viktig utgångspunkt för oss. Samiska ungdomar måste också ges möjligheter att i naturliga former träffa andra samer genom idrottsevenemang, utbildningar etc.

Våra signaler som sametingspolitiker är också viktiga: att verka för att Sametinget (grundad på en odelbar folkgrupp) blir ett seriöst parlament som sätter det samiska folket främst. Vi måste med stolthet kunna lämna över Sametinget till dagens ungdomar, så att de kan fortsätta i samma anda.

Vi måste också skapa nya skolformer, så att fler unga samer får möjlighet att läsa samiska och om sin kultur och historia. Den integrerade undervisningen är viktig, men också att vi skapar förutsättningar för friskoleformer på en samisk plattform, som har ett lägre målkrav på det samiska språket än dagens sameskolor.

Urbana samer

Sametingspartiet Albmut svarar Same Ätnam:

-Sameföreningarna spelar en mycket viktig roll nu och i framtiden, och måste stödjas i större utsträckning. Inte minst som plattform för utbildning i samiska. Samer i städerna ska uppleva en samhörighet och ett deltagande i samekulturen, som kommer naturligt och självklart. När vi har nått så långt att samerna erkänns som ett folk - en odelbar folkgrupp, och Sametinget erkänns som ett parlament för det samiska folket med nödvändiga befogenheter, kommer också samer över hela Sverige att få ett större inflytande i samefrågor, och uppleva sin etnicitet som något naturligt - var de än bor.

Fiskesamer

Same Ätnams landsmöte 2009 har temat ”Samiskt Fiske”. Vad kommer ert parti att göra för fiskesamerna?

Sametingspartiet Albmut svarar Same Ätnam:

Fiskets rättsliga ställning kommer att stärkas med urfolksdeklarationen som grund, det kommer vi att arbeta för. Fisket ska enligt deklarationen kunna bedrivas enskilt eller under kollektiva former, och vi måste få lämpliga lagar som reglerar detta. Kulturuttryck, dokumentation och bevarande av traditioner inom fisket kommer vi självklart att stödja genom projektmedel och på andra sätt. Vi vill verka för att Främjandeanslaget ökas, och att alla samiska näringar erkänns rätt till detta stöd. alla samiska näringar erkänns rätt till detta stöd.

Sametingspartiet Solidaritet svarar Same Ätnam

Lars-Nila Lasko — Thu, 02 Apr 2009 16:36:54 +0000

Sametingets fördelning av kulturbidrag

1. Same Ätnam har under de senaste två mandatperioderna i Sametinget fått sin budget nedskuren från 850 000 till nuvarande 150 000 kr, samtidigt som en enda organisation fått höjt sitt organisationsbidrag till 3,6 miljoner kr. Detta samtidigt som Same Ätnams verksamhet och medlemsantal ökat. Same Ätnam undrar om ditt parti kommer att föra en mer rättvis fördelningspolitik?

Sametingspartiet Solidaritets svar på Same Ätnams fråga 1:

Idag går drygt 75% av de verksamhetsstöd som skall vara till alla samiska organisationer till en enda organisationen, SSR. vilket gett dem i snitt 3,4 miljoner kronor årligen under de senaste sex åren. Detta medan de övriga 20 talet organisationer tillsammans fått dela på i snitt två miljoner kronor årligen.

Denna snedvridna kulturpolitik som Sametinget fört då renägarkolllektivets partier fått styra den samiska skutan har gjort att fördelningen av kulturmedel och möjligheten att kunna bedriva en verksamhet på lika villkor har omintetsgjorts rejält.

Det Solidaritet vill genomföra med sin kulturpolitik är att ett nytt system vad gäller penningfördelningen från Sametingets kulturråd och till de samiska organisationerna införs. En modell som skall gå ut på att de samiska riksorganisationerna skall högst kunna få 1,5 miljoner vardera till sin löpande verksamhet och de avgörande kriterierna för att kunna få verksamhetsstöd skall vara verksamhetens omfattning under det gångna året. för att styrka detta skall det avkrävas av respektive organisation skriftlig dokuemntation på vad för sorts verksamhet och storleken på verksamheten.

Därutöver skall möjligheten vara detsamma som idag att kunna söka projektbidrag för en specifik verksamhet.

Sedan kommer Solidaritet även att verka för att det görs en klar och tydlig gräns mellan vad som är en näringsorganisation och en kulturorganisation. Det skall inte längre kunna vara möjligt att organisationer som sysslar med näringsinriktad verksamhet skall kunna nyttja kulturmedlen i form av verksamhetsstöd.

De gånger då det är en organisation som sysslar med både näringsinriktad verksamhet och en kulturell verksamhet och söker verksamhetsstöd från kulturpotten då skall en mycket restriktiv hållning gälla och där man får titta på dels hur stor och vilken sorts verksamhet som den aktuella organisationen haft under året.

En sådan här blandorganisation skall aldrig kunna få fullt verksamhetsstöd på 1,5 miljoner kronor som de organisationer som endast sysslar med samisk kultur skall ha. Däremot skall de alltid ha rätten att kunna söka projektmedel på lika villkor

Parlamentariskt beslut om Sametingets placeringsort

2. Same Ätnam har under de senaste åren framfört önskemål av placering av Sametingsbyggnaden tas i Plenum och inte i tingets styrelse. Vad anser ert parti?

Sametingspartiet Solidaritets svar på Same Ätnams fråga 2:

Solidaritet anser att det är det samiska folket som skall bestämma vart den samiska parlamentsbyggnaden skall ligga. Under den senaste mandatperioden beslutade Sametingets plenum att man ska utreda placeringen av parlamentsbyggnaden. Vilket inte har kommit till skott ännu.

När det gäller placeringsorten av parlamentet så anser Solidaritet att den samiska parlamentet skall ligga i hjärtat av det svenska Sápmi och inte i utkanten.

Samebarn, samisk ungdom och samisk framtid

3. Ett av Same Ätnams prioriterade mål är samebarn och samiska ungdomar. Vad kommer Ert parti att göra för de unga samerna?

Sametingspartiet Solidaritets svar på Same Ätnams fråga 3:

Solidaritet vill med sin barn- och ungdomspolitik få till stånd en dagisverksamhet för de mindre barnen och en fritidsverksamhet för ungdomar, där man med språket och den traditionella kunskap om kulturen och historien införliva barnen och ungdomarna i den samiska gemenskapen.

För de samiska barnen kan en ambullerande verksamhet i form av en specialutrustad buss eller minibuss.

För samisk ungdom skall däremot en fritidsverksamhet anpassad efter åldersgrupp, kunskap och intresse vara möjlig att integrera i fritidsverksamheter där andra urfolksungdomar finns med.

Den barn- och ungdomsverksamhet som beskrivs här kan både vara av stationär art och en ambullerande verksamhet.

Finansieringen för ovanstående verksamhet i inledningsskedet kan tas ur det samiska folkets gemensamma kassa - Samefonden till ett belopp av 3 miljoner kronor årligen i tre år. Därefter skall finansieringen kunna utgöras av statliga medel och utökas till det belopp som behövs, samt att verksamheten skall kunna vara i full drift.

Urbana samer

4. De flesta samer bor i städer och tätorter som alla andra folk på vår jord. Same Ätnam har ett av de mest omfattande samepolitiska programmen för urbana samer ”I städerna vill vi samer bo” liksom det var tema för 2008 års landsmöte. Vad kommer Ert parti att göra för de urbana samerna?

Sametingspartiet Solidaritets svar på Same Ätnams fråga 4:

Solidaritet har två ledstjärnor som vi arbetar efter “Trygghet & Tradition”, vilket innebär att alla samer oavsett var de bor eller verkar så skall de kunna känna trygghet med vem jag är och min historia, trygghet i vardagen och trygghet inför morgondagen. Detsamma gäller också för den samiska traditionen.

Med dessa två ledstjärnor för vår politik så kommer vi att arbeta därefter och se till att de Urbana samerna får tillgodosedda sina samiska rättigheter lika mycket som en same från Tärnaby, Arjeplog eller Karesuando får.

Fiskesamer

5. Same Ätnams landsmöte 2009 har temat ”Samiskt Fiske”. Vad kommer ert parti att göra för fiskesamerna?

Sametingspartiet Solidaritets svar på Same Ätnams fråga 5:

Vi kommer att likställa samiskt fiske för näringsutövande med alla andra samiska näringar. Vilket innebär att de samer som vill börja bedriva näringsverksamhet med samiskt fiske som grund skall ha samma grundförutsättningar att göra detta som vilken annan samisk näringsutövare som helst.

Pengar för att få startstöd till samiskt fiske som näring skall fram tills den svenska regeringen beviljar startstöd åt samiskt fiske som näringsutövning tas ur det samiska folkets gemensamma kassa - Samefonden.

Same Ätnams 5 frågor till alla Sametingspartier (Lars-Nila Lasko)

Lars-Nila Lasko — Thu, 02 Apr 2009 08:30:25 +0000

Same Ätnam har beslutat att ställa 5 centrala och aktuella frågor för riksorganisationen till samtliga sametingspartier. Svaren kommer att publiceras på Same Ätnams hemsida som vägledning till RSÄ:s 1.400 medlemmar.

Sametingets fördelning av kulturbidrag

Parlamentariskt beslut om Sametingets placeringsort

2. Same Ätnam har under de senaste åren framfört önskemål av placering av Sametingsbyggnaden tas i Plenum och inte i tingets styrelse. Vad anser ert parti?

Samebarn, samisk ungdom och samisk framtid

3. Ett av Same Ätnams prioriterade mål är samebarn och samiska ungdomar. Vad kommer Ert parti att göra för de unga samerna?

Urbana samer

4. De flesta samer bor i städer och tätorter som alla andra folk på vår jord. Same Ätnam har ett av de est omfattande samepolitiska programmen för urbana samer ”I städerna vill vi samer bo” liksom det var tema för 2008 års landsmöte. Vad kommer Ert parti att göra för de urbana samerna?

Fiskesamer

5. Same Ätnams landsmöte 2009 har temat ”Samiskt Fiske”. Vad kommer ert parti att göra för fiskesamerna?

Med lyckönskningar i Sametingsvalet!

Lars-Nila Lasko

Ordförande

Namninsamling för återlämnande av samiska kvarlevor förlängs (Lars-Nila Lasko)

Lars-Nila Lasko — Wed, 04 Mar 2009 10:36:58 +0000

Museer, högskolor och forskningsinstitutioner har en stor mängd samiska kvarlevor i sina samlingar och vägrar återlämna dessa.

Kulturarbetaren Rose-Marie Huuva har engagerat sig i återlämnandet av samiska kvarlevor och startat en namninsamling. Namninsamlingen har nu förlängts till den 12 mars 2009.

Namnlistan hittar du här.

Lars-Nila Lasko
Ordförande RSÄ

Skansen söker samiska föremål! (Lars-Nila Lasko)

Lars-Nila Lasko — Sun, 01 Mar 2009 17:34:44 +0000

Nytt sameviste på Skansen
Skansen har förnyat sitt sameviste med en torvkåta och en timmerkåta. Uppbyggnaden av det nya samevistet har gjort tillsammans med Riksorganisationen same Ätnam och fått en mer modernare prägel än tidigare.

Tio föremål stor betydelse för den samiska kulturen (Nyckelföremål)

I timmerkåtan har Skansen istället för den traditionella inredningen, som finns i torvkåtan, önskat ta fram föremål som är eller har varit av stor betydelse för den samiska kulturen från 1930-talet fram till idag. Föremålen ska representera natur och kultur, kunna användas och stimulera till diskussioner om mänskliga rättigheter, demokrati och andra värdefrågor som kan vara svåra att förmedla. Skansen vill också visa att samisk kultur är levande och föränderlig. Föremålen ska representera både positiva och negativa känslor och gärna även stimulera olika sinnen genom att man kan lyssna på dem, känna, pröva, smaka etc.

Förslag före 15 april 2009

Skansen vill få in förslag på tio föremål med motiv till ditt val senast 15 april 2009. Helst vill Skansen ha in förslagen via e-post till anna-vera.nylund@skansen.se. Men, det går även bra att skicka förslagen med posten till Stiftelsen Skansen, Anna Vera Nylund, Box 27 807, 115 93 Stockholm

Vilka tio saker har förändrat samekulturen

Vilka saker tycker du själv har haft stor betydelse eller förändrat samekulturen?

Lars-Nila Lasko

RSÄ:s Ordförande

Aktion för återlämnande av samiska kvarlevor

Lars-Nila Lasko — Thu, 12 Feb 2009 22:46:58 +0000

Återlämnandet av samiska kvarlevor har varit ett centralt ämne i Sametinget och samiska organisationer samt bland enskilda samer. En av de samer som engagerat sig starkast i saken är Rose-Marie Huvva. Hon har skickat ett öppet brev till alla samer som publiceras i sin helhet. Länk till stödbrevet finns även på Sameföreningen i Stockholms hemsida här och namnlista här.

Till ALLA SAMER (Från Rose-Marie Huvva)

SAMETINGETS PLENUM i Lycksele den 22 / 2 -07 beslutar enhälligt

att kräva en fullständig identifiering av allt samiskt skelettmaterial i samtliga statliga samlingar.

Det framstår med klar tydlighet att museer och institutioner i regeringsuppdraget i en del fall
inte tagit med det samiska skelettmaterialet i Sverige, som t.ex. Statens historiska museer.

att Sametinget kräver en kartläggning av hur museer och institutioner tillskansat sig materialet,
alltså huruvida det skett genom öppning av gravar eller på annat sätt.

att Sametinget kräver en repatriering- återföring av de samiska mänskliga kvarlevorna. Om det inte går att identifiera skelettdelarna ( de avlidnas identitet) bör Sametinget arbeta för en återföring och en värdig återbegravning i ursprungsområdena för de samiska mänskliga kvarlevorna.

Det var ett mycket glädjande besked, men sedan Sametingets ledning tagit över frågan är det inte längre samernas krav som styr det fortsatta arbetet.

Nu är det Historiska museet som tagit initiativet och dikterar villkoren för ett återlämnande. Efter senaste mötet med Sametinget den 28 nov. -08 framkommer det
att Historiska museet tillsammans med Sametinget skall begära regeringen om återlämning av samiska kvarlevor och det är inte längre tal om att allt skall återlämnas!

VAD ÄR DET FÖR EN LEDNING VI HAR I SAMETINGET ???

OFÖRMÖGEN ATT PÅ EGEN HAND GÖRA EN FORMELLT BEGÄRAN TILL REGERINGEN OM ÅTERLÄMNANDE AV VÅRA FÖRFÄDERS KVARLEVOR.

I FNs Urfolksdeklaration artikel 12:1 står det att mänskliga kvarlevor skall återlämnas till urbefolkningarna.

NU VILL SAMETINGETS LEDANDE POLITIKER TILL VARJE PRIS TILLFREDSTÄLLA MUSEERNAS OCH FORSKARNAS KRAV.

DET ÄR ETT STORT SVEK MOT SAMERNA, NÄR SAMISKA POLITIKER
TILLÅTER FORTSATT FORSKNING PÅ VÅRA FÖRFÄDER.

NU ÄR DET UPP TILL ALLA SAMER ATT TA UPP KAMPEN
att få ett slut på en mörk och smärtsam del av vår historia.

Med din namnteckning engagerar du dig i kampen.

TACK,

Rose-Marie Huuva

rose-marie.huuva@spray.se tel:070 3921039
Namnlistorna sänds i retur senast 28 februari 2009 Steinholtzg.26 98132 Giron.

Länk till stödbrevet finns även på Sameföreningen i Stockholms hemsida här och namnlista här.